Jaha...då har man varit på ett dop i vuxen ålder då...!!!, Jessica och Andreas dotter har nu svetsats samman med namnet Tilda som hon får leva med resten av sitt liv....o så söt hon var sen då...


Pappan hade oturligt drabbats av influensan dagen till ära och ett tag trodde vi han skulle trilla över dopfunten från 1300-talet, men han klarade sig....eller rättare sagt..den ovärderliga dopfunten klarade sig...den var tydligen det enda föremålet som fanns kvar i kyrkan från innan den stora renoveringen 1609.
Efter några psalmer med bibliskt tema så framförde min älskade sambo en hyllningssång till Tilda, sannolikt den vackraste sång som någonsin hörts i Hardeberga kyrka. Mannen vid tangenterna var så stolt så han knappt kunde hålla kameran still, hon var otroligt duktig och hade det inte varit för beakandet av min manlighet hade en tår runnit längs kinden.
När hon kom tillbaka berättade hon att hon var så nervös att knäna skakade, jag sa till henne att det var nog tur att du opererade det där skadade knät då...annars hade DU rivit ner den ovärderliga dopfunten från 1300-talet.

Efter dopet bjöds det på mat och fika i närliggande byggnad, damen på bilden var så imponerad av Sofie's sång att hon ville bli Sofie's nya kompis....det hade hon såklart inget emot.


Som alla vet får man absolut aldrig bjuda barn på mat vid bordet...då blir man aldrig av med dom...men Sofie...snäll som hon är föll för frestelsen. Detta blev resultatet. Hon klamrade sig fast.


Fillen som till vardags är fransk kock, skulle stila med hur många tallrikar han kunde bära, om han klarade sig till köket förtäljer inte historien, men vi hörde svordomar från köket.