Då var man tillbaka i skåneland efter en tripp till smålands fagra landskap där mirakel är vardag, det blev dock en liten miss av avfart och ett tu tre så var vi i Sibirien, jävla skit....här finns ju isbjörnar...kom in i bilen skrek Sofie....

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Vi kom iallafall till första delmålet där födelsebarnet Lena sannolikt är södra Sveriges största kakmo(n)ster. Maken Janne ville också imponera...titta jag kan dricka Super10...Lena som är sjuksköterska insåg allvaret och ingrep snabbt.
Tack Moster och Morbror för ett trevligt kalas.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Väl hemma i Rydaholm så funderade Sofie länge på hur hon kunde imponera på framtida svärmodern, hmm....jag borrar ner huvudet mellan Ewas bröst...
Dom sa bägge att det handlade om massage...som dessutom är Mamsens nya extraknäck.....
Jaja...jag valde att tro på den förklaringen och krävde ett arbetsprov.......känns numera som ett privilegie att ha en massös i familjen....
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Kvällen avslutades i grann-staden Horda med grabbarna......kvällen förgylldes med diverse sällskapsspel och Anders blev framröstad till tidernas sämsta till lika mest underhållande rappakaljare. Nästa ord i SAOL är sannolikt den nyss nämnde Anders version av en åsnebrygga eller kanske blir det Hirkumbalsam som är en balsam som utvinns ur Hirkumträsket. Vi gillar dig ändå Anders....

Då var det återigen dags för HockeyBockey, dock efter många om och men...Våran eminenta Lagledare,coach,manager,ekonom,lagmamma och målvakt Sara fixade tillslut schemat så vi hittade motståndare. Det blev seriefavoriterna och svårspelade BK Finten (fjantigt namn). MixMax spelade med helt otroliga 10 man (varav 2 kvinnor). Detta missgynnade så klart formtoppade Bula som fick mindre speltid än normalt och frustrationen lös igenom när man får spela mindre än man orkar (asgarv).
Till råga på allt så fick jag en horibel skada när en  finten-spelare fick för sig att han skulle attackera min stackars mage med en avbruten klubba, smärtan var olidlig och man fick dessutom gå upp 3 ggr inatt och plocka spetor från tvättbrädan, och nu det värsta av allt, det syns ju ingenting och då är det grymt svårt att få sympatier. Inte ens min kära sambo kan tycka synd om mig när jag ligger på dödsbädden och spottar träflisor.
Om vi nu ska gå till matchen: Den vann vi, våran härförare Victor gjorde 6-5 med 48 sekunder kvar. Sura miner hos våra motståndare men mixmaxade leenden hos oss. Kul med bra uppslutning.

Och Frank, jag vet att du kommer läsa detta, du var också grym. 

Här är hon.....dagens storfiskare, den normalt sett ej fiskande portugisiskan Lucia.
Grrrrrrrrrr....hon tog sjöns enda fisk och lämnade enbart sjögräs till dom vana storfiskarna Johan och Frank.
När Lucia lyssnade så var vi väldigt glada för att hon fick en sån fin fisk. Men både jag och Frank vet sanningen.
Lucia, if you ever read this, I can honestly say that both me and Frank is very glad that you caught a very nice fish.

Jag tror att jag använde varenda drag jag hade i fiskelådan, och då vet ju alla storfiskare vad som är problemet när man inte landar nån fisk, man måste ju givetvis köpa helt ny utrustning.
Men om ska på nått sätt sammanfatta dagen så hade vi det trevligt i Rögle dammar och trots de ödmjuka männens bitterhet över Lucias fisk så drogs det lite i smilbanden när korven skulle grillas och vi hade det allmänt gött. Så summa summarum så hade vi det fint,  dock har mannen vid tangenterna precis skickat ett vänligt men bestämt mail till ansvarig av Rögle dammar att dom glömt plantera in fisk.

Då var det dags för säsongens andra match mot sjukhuskonkurrenterna Kirurgerna.
Det kan man kalla LOKAL-derby om man är lite fyndig. Vilken antiklimax det blev när den här mannen aldrig fick chansen att visa upp sin bländande skridskoåkning och lysande teknik när Kirurgerna inte fick ihop lag, detta ledde till att det upphausade derbyt fick transformeras till en match på skoj. Jävla skit tänkte Bula med nytejpad klubba och ork för minst 3 minuters högt tempo. Vi får ta nya tag nästa vecka.

Här är han......min broder till lika min första besökare på denna blogg.
Efter viss telefonkontakt mellan Lund och Värnamo och efter en viss del tjat så fick då denna
sida sin första besökare. Min broder Joacim.
Gud välsigne dig broder för att du ökade besökarantalet med 100% och fick därmed innehavaren att gå från helt hutlöst pinsam bloggare till pinsam bloggare...än en gång..TACK....

Tänk att den här mannen en dag skulle bli en så kallad bloggare, fast om så blir fallet får väl framtiden utvisa, men jag ska ge det ett ärligt försök.
Lägg därtill att jag precis köpt ett tangentbord med tangenter ett par storlekar mindre än mina arbetarfingrar, så varje gång det publiceras någon slags text här ska ni veta att det sannolikt ligger både svett o tårar bakom.
Om det nu var så att någon hånflinade åt att jag skrev arbetarfingrar så ska alla veta att jag har ett arbete och dessutom 10 fingrar, dvs arbetarfingrar.

Sen vill jag bara säga till min ärade fiskekompis att på den här sidan kommer det bara publiceras bilder av stora fiskar.............. eller möjligtvis mer eller mindre fula fiskar som av en eller annan anledning förtjänar att hängas ut på denna blogg som i skrivandets stund har den smickrande besökarantalet av en enda vänlig själ. Som sannolikt är jag själv.
Så är du en ful fisk: Här vill du inte hamna.